Tillsammans har Astrid Lennblad, arkeolog och osteolog vid Lödöse Museum och Anna Nyqvist Thorsson från Västsvensk arkeologi, i mars år 2026, skumpat fram med tåg genom det ukrainska slättlandskapet. Ett landskap som påminner starkt om västgötaslätterna med ett litet inslag av Skåne.
När Skandinaviens vikingar reste till Kyiv Rus under 900- och 1000-talen måste ändå slätterna runt Kyiv ha känts lite hemtama och välkända.
När de kom tillbaka efter några dagars vistelse i Kyiv hade de tillsammans med ansvariga vid ”National Conservation Area of Saint Sophia Cathedral” i ett gemensamt projekt undersökt kvarlevorna efter vad man tror är Ingegerd, dotter till Olof Skötkonung.
En grav i Husaby
En arkeologisk undersökning i Husaby på Kinnekulle har lett till ett oväntat forskningsprojekt som sträcker sig över nästan hela Europa – ända till Sofiakatedralen i Kyiv. Där finns nämligen en marmorsarkofag som enligt traditionen innehåller kvarlevorna efter en vikingatida kungadotter: Ingegerd Olofsdotter, dotter till den svenske kungen Olof Skötkonung.
Nu försöker forskare från Västsverige och Ukraina ta reda på om det verkligen är hon som vilar där
Kvarlevor undersöks i samarbete med National Conservation Area of Saint Sophia Cathedral
En kungadotter från vikingatidens Sverige
Ingegerd föddes omkring år 1000 som dotter till Olof Skötkonung, ofta betraktad som Sveriges första kristna kung. Var hon föddes vet vi inte säkert. Vid denna tid levde kungafamiljer ett kringflyttande liv och rörde sig mellan olika kungsgårdar.
En viktig plats var Sigtuna, staden som troligen grundades omkring år 980 av Olofs far Erik Segersäll. Här etablerades ett kungligt centrum, och det var också här Olof omkring år 995 började prägla de första svenska mynten. Mycket talar därför för att Ingegerd åtminstone periodvis växte upp i Sigtuna.
Det finns också traditioner som kopplar Olof Skötkonung till Västergötland. Enligt senare uppgifter ska han ha döpts i Husaby på Kinnekulle omkring år 1000 eller något senare. Om detta stämmer kan även Ingegerd ha döpts där som barn.
Kunskapen om Ingegerds liv bygger till stor del på de isländska kungasagorna, framför allt Snorre Sturlassons berättelser från 1200-talet. De skrevs långt efter de händelser de skildrar, men anses ändå ha ett betydande historiskt värde om de används källkritiskt.
”
Silvermynt präglat av Olof Skötkonung omkring år 1000. British Museum (Public Domain).
Graven i Husaby öppnar nya möjligheter
Bakgrunden till det nuvarande forskningsprojektet finns i en arkeologisk undersökning i Husaby hösten 2023. Framför kyrkans västtorn finns två monumentala gravmonument i sandsten. När ett av dem undersöktes fann arkeologen Anna Nyqvist Thorsson fem individer begravda under monumentet.
Tre av dem kunde dateras till 1000-talet – samma tidevarv som Olof Skötkonung och hans familj levde.
DNA-analyser av några av individerna visade också att två av dem var släkt med varandra på mödernet**. Samtidigt visade strontiumisotopanalys* att de inte vuxit upp i själva Husaby, utan troligen någon annanstans på Kinnekulle.
Upptäckten väckte en ny fråga: kan någon av de gravlagda i Husaby ha varit släkt med kungafamiljen?
Graven utanför Husaby kyrka
Forskningsresa till Sofiakatedralen
Redan 2024 inleddes ett samarbete mellan svenska och ukrainska forskare. Arkeologen Anna Nyqvist Thorsson från Västsvensk arkeologi och osteologen / arkeologen Astrid Lennblad från Lödöse museum reste till Kyiv för att undersöka skelettet i sarkofagen.
Under några intensiva dagar analyserades kraniet och benen osteologiskt. Forskarna tog också prover för flera olika analyser:
- Kol-14-datering***, för att fastställa skelettets ålder
- DNA-analys, för att undersöka genetiskt ursprung och möjliga släktskap
- Strontiumisotopanalys, som kan visa var en person växte upp genom att analysera tandemaljen
DNA-analysen görs i samarbete med Centrum för paleogenetik vid Stockholms universitet. Om DNA kan utvinnas finns en unik möjlighet att jämföra resultaten med DNA från individerna i Husabygraven.
Anna hämtar “trälådan” i sarkofagen
Kan historien få ett nytt svar?
Om kvinnan i sarkofagen verkligen visar sig vara Ingegerd öppnar det nya möjligheter att få veta mer om hennes liv. Strontiumanalysen kan visa om hon växte upp i Sverige eller i östra Europa, och DNA-analyser kan ge svar på om det finns genetiska kopplingar till individerna i Husaby.
Samtidigt skulle resultaten ge nya perspektiv på relationerna mellan det tidiga svenska kungahuset och människorna i Västergötland under kristnandet av landet.
Proverna analyseras nu vid flera laboratorier. Förhoppningen är att resultaten ska kunna ge svar på åtminstone några av de frågor som omger Ingegerd Olofsdotter – en kvinna vars liv för tusen år sedan band samman Västergötland, Skandinavien och Kyiv.
Lyssna när Anna berättar i P4 om öppnandet av trälådan i sarkofagen:
P4 Skaraborg den 9 mars 2026 (klicka på länken)
Fotnoter:
*Strontiumisotopanalys är en metod där man mäter förhållandet mellan olika strontiumisotoper för att spåra var en person, ett djur eller ett material har sitt geografiska ursprung.
**Mödernet betyder helt enkelt den kvinnliga släktlinjen – alltså härstamning via modern
***Kol‑14‑datering är en metod där man mäter hur mycket av den radioaktiva isotopen kol‑14 som finns kvar i ett organiskt material för att räkna ut hur länge sedan organismen dog