Borås är känt för att vara ett textilcentrum i Sjuhäradsbygden. Ännu tydligare var det före 1970-talet, innan textilindustrin successivt flyttade utomlands. Grunden till Textilmuseet i Borås är dess maskiner, redskap samt textilsamling, – ett unikt kulturarv, som nu bevarats till eftervärlden.
Den 7 september 2024, efter en lättare lunch i museets kafeteria, samlades ett 40-tal av våra medlemmar i Textilmuseets hörsal där Johannes Daun föreläste över temat ”När man sydde kläder på fabrik. Konfektionsindustrins historia”.
Johannes Daun är gotlänning, född i Visby och där föddes hans historiska intresse. Han flyttade till Göteborg och började läsa historia och konstvetenskap. En av lärarna var professor Christer Ahlberger (styrelsemedlem i Västergötlands Fornminnesförenings styrelse). Christer har forskat i Västsveriges historia, speciellt Sjuhäradsbygden.
Johannes doktorsavhandling handlar om framväxten av Borås som textilstad. Han även skrivit om villkoren för textilarbetarna i Borås, ”De rotlösa”. År2022 gav han ut boken ” När man sydde kläder på fabrik: Svensk konfektionsindustri ca 1900-1980”. Numera arbetar Johannes som 1:e antikvarie på Textilmuseet i Borås, en välmeriterad och kunnig person, som var vår föredragshållare.
Föredraget täckte konfektionsindustrins uppgång i början av 1900-talet, dess glansålder under 1940-1960-talet och dess nedgång från 1970-talet. Föredraget illustrerades med olika textilföretag och företagsmärken, lätt igenkända av många medlemmar. Reklamkampanjer och annonser gav en inblick i den tidens klädstilar och ideal.
Efter föredraget samlades vi för ytterligare information om Textile Fashion Center och Textilmuseets olika avdelningar, vilka presenterades av Johannes Daun. Därefter var det fri rundvandring i museets utställningar.
Det blev ett berikande och uppskattat besök på Textilmuseet, många igenkännande aha-upplevelser när vi passerade de olika utställningsmontrarna av mode och textilier från olika tidsepoker. Avdelningen med textilmaskiner och specialredskap, som visar den tekniska utvecklingen från 1800-talet till idag, gav en intressant inblick.
Kjell Öhlund