Fullsatt seminarium

Professor Lars Hermansons föredrag om Göta rike gav nya infallsvinklar på problematiken med den tidiga statsbildningen. Man kan nästan tala om en dubbelmonarki, sa han och syftade på växlingarna mellan kungar från Västergötland och Östergötland. Han började med Adam av Bremens omnämnande av Skara som Magna Civitas. Olof Skötkonungs betydelse framhölls. Kanske var han döpt i England redan på 990-talet och inte i källan i Husaby. Influenserna från England är påtagliga.

Olof hade samme engelske myntmästare som de samtida kungarna Olaf Trygvason och Sven Tveskägg. Olof Skötkonungs omfattande myntprägling ska kanske ses som ett propagandaverktyg.

I samband med detta kan det vara högst motiverat att laborera med ett Götarike, sa Lars Hermanson. Han framhävde även cisterciensernas roll. Ärkebiskop Stefans betydelse var stor. Han hade direktkontakt med det kontinentala Europas högsta dignitärer. Kanske ska Stefan ses som det svenska rikets egentlige ingenjör. Lars Hermanson menade vidare att forskarna hittills sett på striderna mellan de Erikska och Sverkerska ätterna ur ett alltför dualistiskt och nationellt aktörsperspektiv. Snarare rörde det sig om allnordiska konflikter där giftemålsallianser spelade stor roll.

Professor Sören Holmberg är statsvetare. I sin ungdom läste han historia. Lagom allvarliga berättelser från den skaraborgska vaggan, var rubriken på hans föredrag. Med stort patos för Skaraborg (han är inte för inte aktiv medlem av Skaraborgs akademi) berättade han om kungar och slag under 1100- och 1200-talen. Hur många gånger han med eftertryck nämnde begreppet Skaraborg är ovisst – men många var det! Slagen vid Älgarås, Lena och Gestilren nämndes.

Docent Göran Tagesson redogjorde för Göta rikes östra del med tidigmedeltida kloster, kyrkor och städer i Östergötland. Han utgick från nya undersökningar av Kaga kyrka där datering av taklaget visat att kyrkan förmodligen stått klar och invigts 1137. Vreta klosterkyrka och dess föregångare spelade stor roll. I Vreta ligger förmodligen Inge den äldre och hans hustru Helena begravda. Göran Tagesson gav en exposé över intressanta byggnader i Östergötland och gjorde kopplingar mellan byggande och maktpolitiska händelser.

Flera betydande kyrkor verkar ha byggts på 1110-talet då det rådde något av en byggboom i området. Det sammanfaller med tiden strax efter att den gamla Stenkilska ätten dött ut. Kanske lokala stormän i Östergötland då såg sin chans och manifesterade sin betydelse i mäktiga kyrkor som Herrestad, Örberga och Hagebyhöga.  Efter en tid blir Sverker den äldre kung och han kommer att bli stamfader för den Sverkerska ätten. Kaga anses vara Sverkerättens stamgods.

Västergötlands Fornminnesförenings vice ordförande Kjell Öhlund ledde den efterföljande paneldiskussionen. Frågor från den intresserade publiken gällde bland annat varför kvinnorna i den Stenkilska ätten spelade en så viktig roll som länkar mellan släktgrupperingarna. Frågan om Inge den äldres begravningsplats diskuterades också. Enligt lokal tradition ska ju Inge den äldre först ha begravts i Hånger och sedan av munkarna flyttats till Varnhems klosterkyrka. Ett landskap som sällan nämns i riksbildningssammanhang är Småland. Och ändå låg den tidigaste riksborgen vid Näs by, på södra udden av Visingsö. Betydelsen av denna borg diskuterades. Som vid alla lyckade lokalhistoriska seminarier gavs många svar- men än fler följdfrågor uppkom!