Vi träffas kl 10 på Grand Hotel som ligger mitt i stadens hjärta intill järnvägsstationen. Detta anrika hotell är byggt år 1911 på samma plats som fabrikören Charles Hill, grundare av Alingsås Bomullsväfveri, lät uppföra stadens första hotell. Den nuvarande byggnaden har kvar sin klassiska hotellkaraktär från tidigt 1900-tal.

Efter mötesförhandlingarna bjuds det på lunch och därefter en guidad tur på Stampens Kvarn, ett kulturarv med rötter i 1700-talet.
Kvarnen byggdes ursprungligen som en klädesstamp av Jonas Alströmer för Alingsås Manufakturverk. Senare omvandlades den till mjölkvarn och har genom åren utvecklats till en tekniskt avancerad anläggning, driven av vattenhjul, turbiner och elektriska motorer.

Idag är Stampens Kvarn ett levande kulturcentrum med utställningar, konsthantverk och historisk atmosfär, läs mer på alingsashembygdsforening.se.

Kvarnen var i drift fram till år 1976 och maskinerna är i stort orörda sedan dess. Numera är det ett ovärdeligt kulturcentrum

Som alla förstått är årets tema ”det textila arvet” och vad vore inte mer passande än att lägga årets vårutflykt till Sjuhäradsbygden i Västergötland där textilindustrins hjärta fortfarande pulserar.

Vårt mål är Häggådalen i Sjuhäradsbygden, en plats där Sveriges textilhistoria bokstavligen sitter i väggarna. Här pulserar fortfarande det kulturarv som en gång lade grunden till landets textilindustri – från förläggargårdar och vävstugor till mekaniska väverier och världsledande designföretag.

Redan på 1300-talet handlade bönderna i dalen med oxar, smide och vävnader. Under 1600- och 1700-talen växte ett förlagssystem fram där råvaror och förskottsbetalning levererades till väverskor i torp och stugor. Resultatet blev ett nätverk av decentraliserad produktion som lade grunden för Sveriges textila export.

På 1800-talet exploderade utvecklingen.
Bomullens väg från amerikanska plantager till vävstolar i Häggådalen skapade enorma förmögenheter. Förläggargårdarna byggdes, fabriker anlades, och samhällen som Kinna och Fritsla omformades i takt med industrialiseringen.

Än idag finns spår av denna epok i byggnader, ruiner och berättelser – och i den entreprenörsanda som fortfarande präglar dalen.

Utflykten bjuder på guidning, historiska nedslag och möjlighet att uppleva en levande kulturmiljö där textilens historia möter framtiden.

Bild från Häggådalens broschyr som du kan ladda ner
– <<H Ä R >> –

September år 2025 avslöjades att Husaby kyrka ingår Sveriges kulturkanon. Husaby och dess omgivningar framstår som en av landets mest betydelsefulla kulturmiljöer.

Kyrkan och Husaby har starka kopplingar till Sveriges kristnande.

Programmet för dagen är under utveckling men kommer innehålla nedslag i ortens rika historia belyst av personer av folket.

Förutom att Husaby numera ingår i Sveriges kulturkanon pågår ett stort och fascinerande forskningsarbete som kastar nytt ljus över platsens betydelse.

Arkeologerna avslöjar just nu spår av ett maktcentrum som sträcker sig tillbaka till 600‑talet, med elitbosättningar, internationella kontakter och fynd som omprövar bilden av Sveriges tidiga historia. Samtidigt har en gravundersökning vid kyrkan lett till ett unikt samarbete med forskare i Ukraina, där kvarlevorna i en sarkofag i Sofiakatedralen i Kyiv analyseras för att avgöra om de kan tillhöra kungadottern Ingegerd Olofsdotter.