I samarbete med Västergötlands museum arrangerade Västergötlands Fornminnesförening ett seminarium med anledning av den nya årsboken “Lag och rätt i Västergötland under tusen år”. Samtliga föreläsare var artikelförfattare i boken.
Dagen startade med välkomstkaffe och trevlig samvaro varefter föreningens ordförande Ragnar Sigsjö hälsade alla seminariebesökare och gästföreläsare välkomna. Som vägledning inför dagens ämne talade Ragnar Sigsjö kring konstnären Hans Memlings berömda triptyk, ”Den yttersta domen”, vilken visualiserar den medeltida kyrkans Högsta Domstol.
Professor emeritus Jonas Liliequist, Umeå, inledde dagens föreläsningar med att presentera sin artikel i årsboken, “Guds lag i Västergötland – att vanvörda sina föräldrar och sitta på fästning”.
Professor Kirsi Salonen, Bergen, berättade om sin mångåriga forskning med Vatikanens källmaterial. Under temat, ”Syndare från Västergötland. Den påvliga penitentiarian och det medeltida Skara stift”, gavs åhörarna en inblick i detta unika material.
En av dagens mest gripande skildringar framfördes av Annika Sandén, fil.dr och docent i historia, Linköping. Under titeln. “…där det lilla oskyldiga barnet miste sitt liv”, berättade hon om en omfattande utredning. Denna genomfördes i samband med att en berusad ryttare dräpt elvaårige Sven då han skulle hämta hem korna en sensommarkväll år 1691, i trakten av Håkantorp i Gudhems härad.
Efter en god lunch blev det sång av Claes Mörner med ackompanjemang av gitarristen Johan Skoglund. ”Visan om Metta Fock”, (text och musik Stefan Andersson), ledde till föreläsningen ”Metta Charlotta Fock – ett tragiskt levnadsöde” skildrad av Dag Ahlenius, styrelseledamot i Fornminnesföreningen.
Metta Charlotta Fock blev efter en mångårig process avrättad den 7 november 1810, anklagad för giftmord. Frågan som ställdes var om hon blev oskyldigt dömd till döden – och var det i så fall ett justitiemord?
Ingemar Johansson, styrelseledamot i Fornminnesföreningen, hade hjälp av två statister (Björn och Dag) när han föreläste om sitt ämne, ”Processrätten och påföljderna”.
Många skratt lockades fram under framträdandet då Björn, i det första exemplet, blev anklagad för att ha stulit en halt ko, för att sedan bli anklagad för dråp. Vad som förvånade åskådarna var att för stölden av den halta kon blev han dömd till döden, men vid dråpet fick han endast böter. Dessutom var dessa böter beroende på vem han dräpt. En västgöte betingade högst bot, en smålänning lägre summa, men billigaste var dock dansken…
Seminariet avslutades med en debatt- och frågestund samt kaffe, där ett stort intresse från åhörarna märktes tydligt, då många dröjde sig kvar.