Lördagen den 17 maj samlades medlemmarna i Västergötlands Fornminnesförening för traditionsenligt årsmöte, som denna gång hölls i Festvåningen 4:an i Tidaholm. Dagen började med att såväl gamla som nya medlemmar samlades runt kaffeborden, där de fick gavs möjlighet till gemytlig samvaro.
Årsmötet startade traditionsenligt med Hymn till Västergötland, följt av en stämningsfull fanfar, Rondeau et Fanfares (slutet 1600-tal). De sedvanliga årsmötesförhandlingarna fördes av ordförande Ragnar Sigsjö med Lena Jonsson som sekreterare. Två nya ledamöter valdes in i styrelsen, Annica Snäll och Anders Ekelind. Annica Snäll berättade om sin bakgrund och hälsades därefter varmt välkommen med en blomma. Anders Ekelind kunde grund av sjukdom inte närvara vid detta tillfälle.
Under devisen, ”För trogen vård av fädrens minne” hedrades AM Alströmer, Alingsås och Bernt Blank, Floby med varsin förtjänstmedalj, diplom och blommor. Med utmärkelsen Kulturarvspris 2025 uppmärksammades Sällskapet Trafiks Vänner för sitt idoga arbete med ångbåten S/S Trafik, även de erhöll diplom och blommor samt ett bidrag till sin verksamhet. Samtliga tackades varmt för sina ovärderliga insatser för Västergötlands kulturarv.
Medaljmotivering (öppnas i ny flik)
Medaljörerna
S/S Trafiks motivering till kulturarvspris (öppnas i ny flik)
Utflykt
Lyssna på gudstjänsten: <H Ä R> (6 min 54 sek)
Efter en god lunch körde deltagarna i kolonn till Ettaks kungsgård, där ordförande Ragnar Sigsjö skildrade denna händelserika plats.
Extra dramatiskt blev besöket då ljudtekniker Björn Wadensten kompletterade och levandegjorde berättelsen med ljudet av kyrkklockor, ljudklipp ur den medeltida mässan på latin, samt del ur det tonsatta medeltidsverket Carmina Burana och som avslutning musikstycket Now in the month of Maying (år 1600).
Ettaks kungsgård
Ettaks kungsgård har en rik historia som sträcker sig tillbaka till medeltiden. Belägen på en höjd intill Tidan i Velinga socken, Vartofta härad, var kungsgården en viktig plats under 1200-talet och kungar uppehöll sig gärna här. Gården hade även en egen gårdskyrka. Under senare delen av medeltiden blev Ettak ett fogdefäste och användes som sätesgård genom hela 1500-talet.
Idag finns det få spår av försvarsverk, men kyrkoruinen från 1100-talet samt en rund, troligtvis kallmurad kastal, vittnar om platsens historiska betydelse. Ettak omnämns även i Erikskrönikan för striderna mellan kung Valdemar och hans bror kung Magnus Ladulås år 1277.
Läs mer om Ettak i Ragnar Sigsjös faktablad, klicka <H Ä R>(PDF, öppnas i ny flik för nedladdnig)